12 september 2005

Voix du Peleton

Om man jämför med ett mtb långlopp så var själva banan ganska lik.. ..Jag blev förvånad över hur bra cykeln fungerade i den här miljön.. ..De korta etapperna gjorde att man kunde stå på för fullt hela tiden.. ..Vinpauser borde vara obligatoriskt i alla cykellopp.
-Bigmollo


Det var ruskigt hårt i början, visste absolut inte vad jag hade gett mig in på. Var inte beredd på svettotempo-deluxe. Kom inte sist på varje etapp mest för att nån annan fick kedjehopp eller punka. Efter lunchen fick man energi att ta sig framåt iallafall!
Min cykel var en gammal grå Scott Peak Adventure mtb med horisontella dropouts. Kändes dock fel o köra mtb men jag vågade inte köra min fixed eftersom jag knappt kört nått på den. Nästa gång blir det singlespeed racer istället.

-Nibbe



Hur funkade min cykel? Med tanke på att den stressmekades ihop på fredagen innan race så funkade den oklanderligt! Fick sträcka kedjan två ggr och dra åt styrlagrent några ggr.
Största problemet var däcken, 23 mm pumpade till 7 bar ger inget bra grepp på grus eller gräs. Dock sjukt bra i lera av nån anledning, eller så var det bara ren tur.
Tävlingsformatet? Helt genialiskt format med ettapper följda av uppsamling och gemensamma transporter. Detta gör att alla kan vinna en etapp, då karaktären på etapperna var såpass olika, och om alla startar samtidigt har alla samma möjligheter. Kan vi köra igen snart?
-JLarsson



Tobias mfl. höll arrangemanget på en lagom nivå. Korta etapper kräver få markeringar och gör det lätt att hitta och organisationen kan hållas till ett minimum. En härlig buffe med gott vin och blåbärs-tartlette mitt i skogen, när var man med om det sist? Upplevde banan som lättare än den beskrevs! Men den var nog lagom teknisk för att de med frihjul och fixed skulle kunna tävla ihop på något så när lika vilkor. Man kanske skulle göra två klasser då det trotts allt är svårare att köra med fixed. Skulle även gärna se att man gjorde etapperna lite längre och pauserna kortare för att inte kroppen skall stumna till. Är man tränad för vanliga MTB eller landsvägslopp och inte explosiva 5 km heat blir konditionen aldrig riktigt avgörande.
-Honky Dory


Tour de Retard var en helt ny upplevelse för mig som inte går att jämföra med andra tävligar som Långloppen, Vätternrundan, mm. Kändes som en underbar blandning av långlopp, touring, Cross Country och Happyrides.
-Mike Å



Även om man skalar bort allt "lull-lull" såsom SS-krav, fixies, retro, vintage, Vin/grappa-lunch, ullkläder etc etc som iofs kryddade tillställningn så skulle det i alla fall varit succe pga formatet med korta etapper och återsamling mellan dessa. Trots smärta och utmattning så bidrog etappformatet till att man den där känslan av "hopplöshet" aldrig infann sig. Det blir dessutom en tävling i tävlingen att hålla ett öga på sina närmaste konkurenter (poängmässigt då).
Sedan behöver jag knappast nämna den suveräna kringorganisationen. Det märktes med all tydlighet att Tobias & Co hade tänkt igenom och planerat det här långt i förväg.

-Rippa



"I princip var detta som ett långlopp, fast med slicks och bockstyre. En decimeter djup lera är nog att räkna som "teknisk cykling" när man kör fixed landsvägshoj med racerdäck! Långt så det räcker men etappupplägget gör att man klarar det utan överdriven smärta. Fast å andra sidan är det smärta medan man håller på för jäklar vilket tempo det blir när det finns många tillfällen att vinna!"
-Erik H




Utan tvivel den roligaste tävling jag kört.Ingen annan har varit i närheten av stämningen eller känslan av genuinitet, denna tävling hade ett hjärta. Banan var varierande, bitvis väldigt lättkörd till tungt med jobbiga backar och andra gånger lite utmanande körning i skogspartier.
Tidvis njöt jag på cykeln, omgivningarna var så vackra och vägen så bra. Andra bitar kämpade och slet jag och fick nästan kramp i låren. SS-räser med smala slicks fungerade över all förväntan, cykeln satte i alla fall inga gränser under dagen.
-Patrik B

0 Comments:

Post a Comment

<< Home